Hon bara sparkar.
Emilia hon bara sparkas hela tiden! Igår var hon helt galen, och det var skithäftigt att bara sitta och titta på hur Linns mage hoppade åt alla möjliga håll samtidigt. Den där lilla skitungen som bor där inne måste vara en riktig bjässe med supermuskler för att kunna göra allt vad hon gör. Det riktigt dunsar till i handen när hon slår nu. Inte alls som tidigare då det knappt kändes allt. Det märks att hon håller på att bli färdig.
Bli färdig låter förresten inte som helt rätt ord när man pratar om ett barn. Men jag kan inte komma på något annat ord som passar lika bra. Bli färdigutvecklad låter ju ungefär lika romantiskt som orden sjögurka eller havstunga. Och när man ändå säger att man har en bullle i ugnen, då kan man väl lika gärna säga att det blir färdig? Eller möjligvis färdiggräddad.
Förresten så håller Linn på och skräms nu igen. Igårkväll när vi skulle ut och handla får hon plötsligt ont i magen på samma ställe som hon hade sin njurbäcken-inflamation tidigare. Och dessutom så slår hon på med en feber samtidigt. Det är inte utan att man blir orolig för henne!
Och bättre blev det inte imorse efter gymmet när jag hittade ett missat samtal från Linns mamma. Första tanken som slår mig är att Linn ligger på sjukhus. Det är en ganska orimlig tanke eftersom jag tror att jag skulle märkt om Linn försökte ta sig till sjukhus imorse. Och att hon faktiskt skulle ha ringt mig om hon ville få skjuts till sjukhuset. Men den tanken snurrade ändå in i hjärnan. Riktigt så illa var det heller inte - Linns mamma Lena hade bara hoppats på att få tag på Linn via min telefon. Det är ju ingen helt elak tanke.
Nu då? Nu ska jag jobba vidare!
Bli färdig låter förresten inte som helt rätt ord när man pratar om ett barn. Men jag kan inte komma på något annat ord som passar lika bra. Bli färdigutvecklad låter ju ungefär lika romantiskt som orden sjögurka eller havstunga. Och när man ändå säger att man har en bullle i ugnen, då kan man väl lika gärna säga att det blir färdig? Eller möjligvis färdiggräddad.
Förresten så håller Linn på och skräms nu igen. Igårkväll när vi skulle ut och handla får hon plötsligt ont i magen på samma ställe som hon hade sin njurbäcken-inflamation tidigare. Och dessutom så slår hon på med en feber samtidigt. Det är inte utan att man blir orolig för henne!
Och bättre blev det inte imorse efter gymmet när jag hittade ett missat samtal från Linns mamma. Första tanken som slår mig är att Linn ligger på sjukhus. Det är en ganska orimlig tanke eftersom jag tror att jag skulle märkt om Linn försökte ta sig till sjukhus imorse. Och att hon faktiskt skulle ha ringt mig om hon ville få skjuts till sjukhuset. Men den tanken snurrade ändå in i hjärnan. Riktigt så illa var det heller inte - Linns mamma Lena hade bara hoppats på att få tag på Linn via min telefon. Det är ju ingen helt elak tanke.
Nu då? Nu ska jag jobba vidare!
Kommentarer
Trackback
