Mamma Mia!
För någon månad sedan såg jag Mamma Mia!, filmen alltså.
Jag har aldrig tyckt att ABBA är mer än måttligt trallvänliga, och att musikaler dessutom har en tendens att bli ganska så fjolliga. Jag hade med andra ord inga större förväntningar på filmen. Tvärtom förväntade jag mig ett sömnpiller - och inledningsvis hade jag väldigt rätt. Kontiga tanter som sprang omkring och sjöng på gamla konstiga sånger. Inte alls underhållande.
Men sen hände något, jag skrattade till åt något skämt. Och sedan en gång till. Kanske blir jag också sådär halv-fjollig som jag alltid tyckt att musikaler är - eller kanske var filmen faktiskt ganska såbra.
Hur som helst ska jag se filmen idag igen. Och ska jag vara helt ärlig så ser jag inte fram mot det mer nu än förra gången. Men vad gör man inte för att fästmö och svärmor ska bli glada?
