Vinterhelvete

Nu är den här igen, vinterhelvetet.

Går upp klockan 05.50 för att gymma och det är fullständigt kolmörkt. För bara någon vecka sedan brukade jag se solen kika fram över trädtopparna när jag gick upp - idag såg jag inte ens mina fötter när jag trampade på katten.

Tycker det är fullständigt sanslöst vilket hemskt land man bor i! Totalt mörker halva året, och nu går det inte ens att inbilla sig att det är sommar längre. Bara att bita i det sura äpplet och stänga av hjärnan tills solen tittar fram igen någon gång i Mars (hade tänkt skriva April, men Mars är en ganska viktig månad nästa år).

Vidare så tycker jag att det skrivs alldeles för mycket om klimathotet (att det blir varmare här uppe i Norr kan knappast räknas som ett hot, snarare en förhoppning) och alldeles för lite om mörkerhotet. För där har vi ett reéllt hot. Att det är totalt bäcksvart ute under ett halvår, det kan inte vara hälsosamt för någon. För helt ärligt, den största personliga tillfredställelsen de närmaste sex månaderna lär ju vara när man får sitta o stirra in i en glödlampa och låtsas att det är solen.

Är väldigt glad att vårt barn kommer att födas på våren. Det kanske innebär att det föds med lite optimism. Såndär optimism som hela våren formligen smakar av. Kom igen nu våren! Skynda på! Ge mig barn och solsken så att livet kan börja igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0