PappaTor

För två år och två dagar sedan träffades jag och Linn för första gången, igen (den absolut första gången vi träffades räknas inte eftersom vi inte prata med varandra den gången).

Den gången för två år och två dagar sedan hade vi redan känt varandra i 8 månader, och dessutom hunnit med att förälska oss på distans för att sedan såra varandra ganska grovt. Därför var det också ganska så konstigt att träffas. Hur träffar man någon för första gången om man har en så lång och konstig historia?

Svaret är fotboll. Vi träffades först hemma hos mig, där vi tittade på en halvlekt Manchester United-fotboll. Fotboll var nog en ganska bra idé, för det gav oss något att stirra på när ingen av oss riktigt kunde komma på vad vi skulle prata om. Jag tror dessutom att jag försökte lätta upp stämningen med lite öl, men Linn ville inte ha någon. Stor utmaning för mig att försöka flirta med en tjej i nyktert tillstånd.

Efter en halvlek Manchester United fortsatte vi till Råsunda, där vi såg AIK prestera en riktigt tråkig förlustmatch mot Helsingborg. Men det var ganska så kallt, så det var ett bra läge för en manlig man att lägga armen om sin kvinna. Eller för en lite förvirrad och spiknykter kille att peta en söt tjej på ryggen lite utan att veta riktigt hur man gör.

Missnöjda efter matchen åkte vi tillbaks hem till mig, där jag lovade att få Linn på gott humör igen. Allt genom en film där jag lovade att en av karaktärerna var en 100%-ig kopia av Linn:
.
Bättre komplimang finns väl inte?

Komplimang eller inte, när solen gick upp igen dagen därpå var Linn fortfarande kvar. Och sedan dess har det varit hon och jag. Och det är jag glad för.

Jag älskar dig Linn. Och våra två år tillsammans har varit helt underbara.