PappaTor

Det var länge sedan jag bloggade sist - så nu ska jag förska klämma in så mycket som möjligt i ett enda inlägg. Det kommer förmodligen bli väldigt ointressant, men huvudsaken är att jag bloggar, eller hur?

1) Strax efter mitt förra blogginlägg var jag över hos Rice och grattade honom på födelsedagen. Han fick en Triple Whopper i födelsedagspresent. Dessutom fick han kaffe och en läskig kaffe-burk i inflyttningspresent. Han hade skaffat sig en riktig najs lägenhet! Stannade inte länge, utan nöjde mig med några matchen PES och att snacka skit med boysen.

2) Julafton firades i all prakt här hemma i Akalla. Så gott som hela den närmaste släkten vad på plats; mamma och mormor, svärmor lena + pojke, svärfar dennis, och så Stefan. En hel del människor som aldrig träffats tidigare, men det blev en riktig trevlig julafton. Linn hade fixat världens finaste jul med helhäftig duktning och apgod efterrätt. Hur hann hon med allt? Jag var ju också hemma - men jag hann inte göra annat än att griljera skinkan. Den kvinnan är snabb.

3) Dom senaste dagarna har vi mest suttit hemma och latat oss, och ju mer dagarna har gått desto större har behover blivit. Behover av att spela The Sims. Det började med att Linn pratade om det, och nu är jag helt tokig i tanken. Nästan avundsjuk på henne för det lilla hon hunnit pilla på den konstiga versionen jag laddade ner åt henne tidigare. Nu har vi dessutom fått en vettig version av Rice.. misstänker att jag också kommer spela mkt :D

4) Snart är det match!

Igår skulle jag och Linn och och shoppa lite julklappar och annat smått och gått som behövs inför julen. Ett viktigt uppdrag - som dock skulle försvåras av att PappaTor var både trött och hungrig. Redan på väg mot bilen är det svårt att hålla gäspningarna tillbaka, och när vi traskar omkring på vår första destination Ikea går all energi åt att hålla ögonen öppna. Besöket på Ikea blir trots allt lyckat, jag vi kommer därifrån med ungefär vad vi letat efter.

Nästa stopp blir Rusta, där vi plockar på oss en massa skit. Linn pekar och jag plockar, bland annat en STOR pappersduk till julbordet..

När vi äntligen är klara går vi till kassan, där jag lägger upp allt utom den stora julduken på rullbanden. Den glömmer jag liksom bort i handen, och varken killen i kassan eller vakten som stirrar på oss kommenterar något. Den första att märka något är Linn, som kommenterar saken när vi kommit ut från affären. Rusta är verkligen billigt.

Nästa stopp är Jula, där vi ska leta efter.. en grej. För att komma till Jula måste man köra genom en rondell - och det är just genom rondellen jag kör. Jag missar helt att det är en rondell ritad på marken, men tack och lov är det ganska så dött utanför Jula. Ingen skada skedd alltså. Annat än att alla bilar som kom efter oss också struntade i rondellen. Well, någon måste ju leda vägen.

SEN fick vi äntligen komma hem med en skopa kebab!

Nedräkningen mot julen fortsätter, och nu är det bara en arbetsdag kvar innan ledigheten! Jag har fortfarande ganska mycket kvar att göra här på jobbet, men jämfört med stressen inför semestern i somras så känns det som om jag har ganska bra koll på saker den här gången - tillräckligt bra koll för att hinna med att hinna med att uppdatera bloggen inte bara en utan två gånger.

I förrgår (eller var det igår) var vi och shoppade julmat. Det blev dyrt. 800 kronor. Eller kanske så blev det ganska billigt - vi fick trots allt med oss mat som kommer att räcka i nästan  två veckor. Dyrast av allt blev julskinkan - 200kr för en drygt 4kg stor klump. Men den är garanterat värd varenda krona - julskinka är ju den enda traditionella julmaten som faktiskt är god på riktigt. :-D

Ikväll ska vi kanske ut och leta efter lite julklappar. Jag hoppas det i varje fall, det skulle vara roligt.

Nej, nu ska jag jobba!

Det är ingen hemlighet att PappaTor följer den forne idoldeltagaren Daniel Karlssons minsta steg på vägen mot stjärnhimlen, och därför har den här hösten varit fasligt spännande. Inte bara har Daniel Karlsson flirtat till sig bra skivrecensioner för sin debutsingel av Aftonbladets modebloggare. Det talas dessutom om att den eminenta sjärnan eventuellt ska vara med i kommande säsong av Let's Dance.

Redan för någon månad sedan skrev det om DK och Let's Dance i Aftonbladet. Uppgifterna dementerades sedan av såväl DK själv som senare av Aftonbladet. Men nu idag står han återigen som klar på Expressens hemsida, samtidigt som har skjuter på sin skivrelease ett par månader? Anar jag ugglor i Karlsson?

Följ med när PappaTor nattar lillan för första gången!

Nu är det bara två dagar kvar till julledigheten börjar - jäklar vad skönt! Inte för att jobbet är så hemskt egentligen, men det ska ändå bli skönt att göra något annat ett par dagar. Typ ta det lugnt.

Men innan det blir någon tal om att ta det lugnt ska det genomföras en jul här hemma, och en jul innebär mycket mer jobb än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. På mindre än en vecka ska vi hinna med att städa, fixa en till julgran, rulla köttbullar, steka skinka, limma ihop ett pepparkakshus, köpa lite glögg på systemet, köpa julklappar... och förmodligen en massa annat som jag inte har en aning om att det behöver göras. Typ hämta hem ett stort bord som vi kan sitta vid. Och klippa ihop en "julmusikvideo". Och, och, och!

Nu låter det som att julen är världens jobbigaste grej - och på sätt och vis är den väl det - men jag tycker att det är kul. Småflickorna har hur kul som helst när dom pysslar (även om dom inte alltid erkänner det), och det är lite häftigt att försöka pussla ihop hela släkten under samma tak!

Vad mer! Jag har ONT i benet :D

Fredag
I fredags gick jag från jobbet redan vid 13-tiden, för at på så sätt hinna med att både köpa gott-gott och möta upp Linn innan tåget började rulla söderut vid strax efter 14.

Att åka tåg är förresten inte särksilt roligt. Framförallt inte om man råkar hamna bredvid ett gäng diskuskastare som just provat LSD. Diskuskastare på LSD låter kanske spännande, men när man fått höra hur många landskamper de varit med i för 49:e gången är det inte särskilt spännande längre. Det var det inte ens första gången man hörde det. Otroligt att folk orkar tro att det är spännande. Herregud - kasta frisbee istället så kommer du längre. Duh.

Hur som helst kom vi fram till Göteborg vid 19-tiden med bara en timma kvar till helgens ena höjdpunkt. Idolfinalen. Fort som vara tusan checkade vi in på rummet, och sprang ut och letade efter någon restaurang med take-away. Tror att vi sprang runt hela Nordstan-gallerian utan att hitta något alls. Så till slut blev det till att köpa burgare på Burger "Knark" King på centralstationen.

Att min älskade burgar-restaurang fick mellannamnet "knark" beror på killarna som stod framför mig i kön. Två vanliga fjortiskillar, plus en invandrar-kille med lång skinnrock modell "vampyr-wannabe". Vampyr-wannaben hade dessutom någon konstig metallgrej på fingret som jag känner igen för diverse knark-filmer. En av dom i gänget hade dessutom MSN-namnet "Kärlek vid första silen". Inte för att jag frågade, det var bara en av de fina sakerna jag fick höra när jag stod bakom dom.

Idolfinalen gick hur som helst som planerat - kung Kevin vann.

Lördag
Lördagen började vi med ett besök på hotellets frukostbufé som innehöll allt och lite tilll. Nybalat bröd med 30 sorters skinka och bacon. Tack och hej, så vill jag ha det varje morgon. Då får jag ju känna mig som Storstadspojken och Blondinbella.


Under dagen tog vi en liten shoppingrunda på stan, men det var så fullsmockad med julhandlande dårar överallt att vi knappt hittade någonting. Däremot fick vi se en massa spännande människor. Ett luciatåg som sjöng vegan-sånger under parollen "Lucia var också vegan.". En mimare som sminkat sig som en staty av en ängel. Och en reggae-sjungande neger i en konstig tunnel. Dessutom så hittade vi mitt gamla "häng-ställe" Gamle Port. Helt plötsligt kände jag igen mig och kunde hitta till såväl donken som göteborgsmässan.


Efter några vändor shopping åkte vi till Liseberg som Linn har tjatat om sedan gång gång i somras. Riktigt vad det var som skulle vara så juligt med att gå på en nöjespark på vintern förstod jag inte. Inte förrän vi kom dit i varje fall. Hela stället var ju pyntat som bara fan, och fullpackat med andra jul-alkoholister. Riktigt fint vill säga. Dessutom så hade dom alla sånadär roliga spelhjul och saker igång, så att vi kunde vinna en stor ask bilar och några mjukisdjur. Kul!

Roligast på Liseberg var i varje fall julshowen för barn. Jag kände knappt igen några sånger, men det var kul att se hur fascinerade alla barn (inklusive min sambo) var av alla sånger. Tänk att sånt kommer PappaTor att gå på om något år!

När vi väl kom tillbaks från Liseberg var vi helt sönderfrusna, men tack och lov kunde vi råda bot på det med ett besök på Jensens Böffhouse. Och där fick jag också min höjdpunkt för helgen. Alldeles galt god mat. 275g köttbit. Jag skulle ha kunnat äta två om det inte kostat så förjäkla mycket.

Söndag
På söndagen var det dags att checka ut och åka hem igen, men innan vi åkte hann vi med en runda shopping igen. Den här gången hittade vi lite mer, eftersom butikerna just höll på att öppna när vi trillade in på Nordstan-gallerian.

Tågresan hem då? Den var på sätt och vis bättre än nedresan. Jag halvsov mest hela tiden, så det gick väldigt fort. Och dessutom fanns det inga viagra-knaprande diskuskastare ombord den här gången.

Idag är sista hela arbetsdagen före göteborgsresan, och det känns ju inte helt fel det inte. Imorgon vid den här tiden kommer det bara vara 4 timmar kvar tills tåget går. Sen blir det långhelg i de svenska tropikerna!

Hoppas nu bara att fröken Linn inte går och blir helt jättesjuk så att vi inte kan åka. Hon har börjat klaga på förkylning och att hon har ont överallt. Det är aldrig något bra tecken dagen innan man ska åka någonstans. Så det är bara att hålla tummarna för att det inte blir mer än just lite förkylning och ont o kroppen. Det har jag ju också haft lite i veckan utan att det riktigt bröt ut. Hoppas att hon har samma.

Vad mer?
Jo det blev att skjuta på lunchdaten med Martin eftersom jag kände mig så sänkt av min förkylning igår. Men idag känner jag mig bättre. Anyways, vi ska försöka käka på måndag. Jag har för mig att han snackade om något ställe som skulle ha grymma hamburgare. Spännande ;)

Det blev ingen blogg för mig igår. Jag brukar ju skriva när jag får lite tid över från jobbet - men igår vad det helt enkelt full rulle från första till sista minut. Så kan det gå. Tur att inte alla dagar är såna, då skulle ju ingen få njuta av mina fantastiska blogginlägg!

För att göra en liten re-cap av veckan så var vi på bio i måndags. Det var väldigt läskigt. För hela bion av invarderad av människor av utomsvenskt ursprung. Efter att vi gått in på bio-området tror jag inte att jag såg ett enda svenskt ansikte annat än i kassan. Helt galet! Istället fanns där hundratals utomsvenska kids i typ högstadie-ålder som skrek, slogs och kastade popcorn på varandra. Är det så i Kista varje dag vill jag flytta. Inte illa menat mot utomsvenskan. Bara illa menat mot utomsvenskar i Kista-Akalla-Husby som skriker, slåss och kastar popcorn. Shit pommes frittes liksom.

Filmen blev hur som helst Body of Lies - en amerikansk terrorist-rulle om Al Quaida och allt sånt där. Kändes konstigt att se den i en salong fylld med enbart utomsvenskar. Kanske att dom skulle bli inspirerade och få lust att spränga bion? Men kidsen satt bara och skrattade åt hela filmen. Utomsvenskarna i Kista-Akalla-Husby är kanske inte så dumma ändå. Dom vill i varje fall inte spränga mig. Filmen då? Jo den var bra - om än lite osammanhängande.

Igår hände det inte lika mycket - jag var trött efter gym och jobb. Men när vi skulle gå och lägga oss bestämde sig Emilia för att bjuda på lite show. Riktigt vad hon gjorde vet jag inte, men hon pressade någon kroppsdel stenhårt mot MammaLinns mage - så det gick precis att känna formen av hennes någonting genom huden. Det var nästan som att ta direkt på henne. Helt jätteläskigt var det, men samtidigt väldigt underbart. Knasiga unge!

I helgen har det jul-fixats hemma hos familjen Cladell (Claesson-Wendel). Bland annat så har vi bakat julgodisar, ätit julgodisar, och dessutom så har vi pyntat i julgranen. Helt klart roligt även fast Linn och Murre inte riktigt kunde komma överens om vad vi ska ha granen till. Där Linn ville pynta tyckte Murre att det var roligare att klättra.. och att göra både och i samma gran är helt enkelt inte någon bra idé.

Nu kanske det kan tyckas att vi pyntat granen väldigt tidigt i år, men det finns faktiskt en anledning. Nästa vecka åker vi ner till Götet på någon slags Lucia-weekend.

Vad vi ska göra där är inte helt solklart, men vi ska försöka hinna med såväl Idolfinal som Liseberg (och nej, vi tror inte att Globen ligger i Göteborg, vi ska bara se finalen på TV).

Jag återkommer med mer blogg om jag får tillfälle!

Ikväll är det dags för Idol igen, och med bara tre artister kvar så börjar det bli ganska så spännande. Eller så spännande är det väl egentligen inte eftersom jag redan vet vem som kommer att vinna.. men jo, det är faktiskt spännande ändå. Ska vi slippa Alice eller inte?

Hur som helst ska vi hem till mamma och titta på Idol ikväll, och det ska nog bli trevligt det med. Vi bestämde oss för att bjuda in oss själva där och att vi ska bli bjudna på Tacos. Hoppas att mamma tycker att det är roligt hon med. Men jag är ju så fin att alla måste tycker om mig?

Nu börjar förresten på fredagsflirten på P3 - spännande. Missade vad dom sa om dagens kille, men han är säkert riktigt toppen. Fredagsflirten är hur som helst arbetsdagens höjdpunkt - för man vet att när han/eller hon som sitter där väl har valt sin partner så är det dags att gå hem. Smart va?

Jag har avslutat alla stycken i den här bloggen med ett frågetecken. Det är lite underligt. Ska jag klara av att ändra den vanan? Japps! Utropstecken!

Förresten har Linn lovar mig att jag ska få byta blöja på Emilia första gången det där dags för blöjbyte på henne. Det är ju värsta äran! En äcklig ära, men en ära likväl! Kul! Jag längtar! Idag känns det inte så värst läskigt att bli pappa. Idag känns det som om det är min grej.

När jag går förbi en viss punkt i lägenheten börjar min mobil alltid att tjuta, och ju närmare den här punkten jag kommer desto intensivare blir ljudet. Jag tror att det beror på att det finns en kvardröjande ande eller ett spöke som bor någonstans vid denna punkt, och att det är spökets aura som får mobilen att börja tjuta. Någon annan förklaring har jag inte hittat.

Det är därför jag bestämde mig för att ta in en professionell spökjägare. Kanske går det att jaga ut den osaliga anden ur mitt hus, eller i varje fall få en förklaring om varför den dröjer sig kvar just hemma hos mig.

När spökjägaren kommer börjar den att spraya ett tunt laget av deodorant överallt i det området som min mobil brukar börja tjuta, och precis när jag börjat tro att spökjägaren kanske är en bluff händer något. I en bokhylla brevid den öppna spisen står en stekpanna, och när spökjägaren sprayar deo på den så fräser det till och deon ångar bort.

- Det är inget konstigt med det, suckar jag. Stekpannan är fortfarande varm.

- Nej inte det, viskar spökjägaren. Titta närmare, titta på hjälmen.

Brevid den varma stekpannan i bokhyllan står en gammal militärhjälm, och när spökjägaren sprayar deo på denna förångas den omedelbart.

- Nu ska vi se hur stor han är, mumlar spökjägaren och drar fram en flaska med Fenix ketchup.

- Ketchup? frågar jag.

- Ja. Spöken älskar att leka med ketchup, till exempel i pasta. Men om man sprutar ketchup på dom så tycker dom att det är..

- Äckligt, avslutar jag.

Medan spökjägaren har pratat så förstår jag att han menar allvar. Att spöken gillar att leka med ketchup hade jag inte vetat tidigare, men det förklarade att jag alltid fick olika ketchup-mönster i spagettin. Det här spöket verkade vara precis överallt.

Samtidigt som jag funderar över min spagetti börjar spökjägaren spruta ketchup på militärhjälmen, och när han är klar ser jag hur ketchupen börjar röra sig. Först ser ketchupen ut att börja koka, och sen att lösas upp i intet - och sen helt plötsligt skjuts den försiktigt åt sidan så att en stor yta mitt på hjälmen blir blottlagd. Att det är där spöket bor behöver jag inte få förklarat för mig, utan det förstår jag själv.

Lite senare står jag i en hiss tillsammans med Linn och förklarar allting.
- Det är inget elakt spöke, förklarar jag. Det är Tyler som har dött och som spökar i min hjälm.
- Men är inte Tyler arg på dig? frågar Linn.
- Nej, inte i döden. Nu ser han världen som den verkligen är. Förklarar jag.
- Jag är inte alls död, säger Tyler som har stått och gömt sig i ett hörn av hissen. Tyler har fått tillbaks sitt blonda hår och har tagit på sig en skjorta. Han ser riktigt anständig ut.
- Du kanske inte är död här. Men du är död någonstans, förklarar jag.

Tyler nickar och visar att han har förstått.

Sen vaknar jag. Spännande va? Nu måste jag skynda med frukosten! Jag kommer att bli sen till jobbet!

Nu riktas det obefogad kritik mot mig på Linns blogg igen!

Hon hävdar att jag efter ett gemensamt bad ska ha riktat en låtsad örfil mot henne. Som hon beskriver det så ska jag, efter att hon uttalat orden "hoppsan, nu gick vattnet", ha riktat denna låtsade örfilen mot henne. Detta stämmer dock inte.

Sanningen är den att Linn fortfarande befann sig i badkaret när händelsen utspelade sig, vilket också avgör saken. Händelsen spelade sig alltså inte efter badet under i badandets slutfas. Det betyder alltså att PappaTor är snäll.

Nej, jag hade inget bättre att säga. Puss på Linn.

Idag är jag jäklligt trött - det måste vara för att jag bröd min långa svit av skippade gymbesök och faktiskt tog mig till gymmet imorse. Dum som jag är körde jag ju dessutom extra tungt bara för att jag inte varit där på ett tag. Nog för att det var skönt, men nu är jag helt död och har blåmärken på händerna. Dumt.

Förresten så är det en lite speciell dag idag, gör nu är det bara 99 dagar kvar till beräknad förstorkning (förlossning + storken = förstorkning). Det innebär att jag bara har 99 dagar kvar som jag kan hoppas på att sova hela nätter, och som jag faktiskt har tid att läsa tidningen på toaletten. Även om det är två stora och fina saker jag kommer gå miste om så känns det lite spännande att det är så nära nu. Jag börjar nästan tro att jag kommer bli pappa på riktigt - inte bara på bloggen.

Det händer faktiskt att jag får små inblickar i hur det kommer vara att bli pappa. Ibland blir jag helt livrädd när jag kommer att tänka på vad det innebär. En hel massa ansvar för en liten människa som faktiskt inte kommer klara sig utan mig (och mamma Linn). Men ibland så känns det helt fantastiskt bra också. Jag tror att det är så det ska kännas. Helt jävla skitläskigt - och riktigt jävla bra. För det är väl vad föräldraskap handlar om tror jag.

Nej, nu ska jag kolla om maten börjar bli klar ute i micron. Mjau!

Igår bestämde vi oss för att åka ut på en shoppingtur till Ikea och hamnades således på Babyland, Toys'R'Us och Rusta.

Shoppingen började på Babyland, där vi hittade en massa små gulliga saker som Emilia ska få när hon kommit till världen. Bland annat hittade vi sånadär baby-braiga kuddar och täcken som hon kommer att behöva när hon sover i sängen och i vagnen. Dessutom så tittade vi på bilbarnstol (a.k.a. babyskydd). Hittade en som verkade riktigt fin, och dessutom billig om det inte behövs några konstiga tillbehör till den. Verkade bra!

Efter en liten tur på Toys'R'Us var det så dags för PappaTor att lura MammaLinn. Till saken hör att vi under en tid har pratat om hur en julgran ska se ut - själv har jag sagt att den ska vara runt 2 meter hög, medan Linn tyckt att det räcker gott och väl med en som är runt 1,80 meter.

Väl inne på butiken tittade vi på en 1,80 lång gran, och bestämde oss för den. Sedan plockade jag upp en 2,10 gran, ropade "jag hittade en som är 1,80", och varpå jag gick till kassan och betalade den. Helt iskallt av PappaTor att köra över MammaLinn sådär.

Enda haken.. jag trodde att granen var 1,80. Nästan så att jag vill ljuga och säga att jag visste att det var en stor hela tiden. Bara för att gotta mig i min egen elakhet. Men PappaTor är ingen lögnare, så här fick ni den rena sanningen.

PappaTor rasar mot Nordeas internettjänst efter att han inte kunnat betala sina räkningar i tid. Bankjätten skyller på tekniska problem och ber berörda kunder att försöka igen senare.

De dramatiska händelserna började imorse då PappaTor gått upp extra tidigt för att hinna betala räkningarna före frukost.
- Det var mitt enda hopp om att få räkningarna betalda i tid, förklarar PappaTor i sin blogg på internet.
- Men efter att jag knappat in mina uppgifter fick jag ett felmeddelande om tekniska problem. Det har jag aldrig fått tidigare, så jag provade att logga in på banken igen och försöka en andra gång. Men det fungerade inte då heller.

Efteråt sökte PappaTor information om driftstörningar på Nordeas webbplats, men utan att hitta någonting. När han sedan loggade in på internettjänsten hade alla uppgifter han tidigare knappat in raderats.
- Då gav jag upp, suckar PappaTor och ser uppgiven ut.
- Men då hade jag redan suttit så länge att jag missade både julkallendern och frukosten.

Nu under höster har jag och Linn fått fler presentkort hos Åhlens än vad man kan räkna till (förutsatt att man inte kan räkna längre än till tre). Resultatet av den här översvämningen av presentkort är att vi helt plötsligt fått mer pengar än vad vi kan göra av med på en och samma plats.

Därför bestämde vi oss i helgen för att lura Åhlens. Detta efter att vi i en timma gått runt på Åhlens i Vällingby City utan att hitta mer än några småsaker som vi var intresserade av.

- Om vi köper något dyrt för presentkortet, och sen lämnar tillbaks det på öppet köp borde vi få ut kontanter istället, föreslår jag efter att vi snurrar runt några varv inne på butiken.

Linn tror inte på mig, men vi bestämmer oss ändå för att göra ett försök. Vi går in på Åhlens igen och letar upp det dyraste vi bara kan hitta. En stor och klumpig kaffebryggare från OBH Nordica för 1395kr.

- Det är väl öppet köp på den här? frågar jag i kassan på övervåningen samtidigt som jag betalar. Jag vill ju inte ta några risker.

En kvar senare är jag tillbaks vid kassan på nedervåningen. Jag känner mig som en tjuv, och har svårt för att inte fnissa lite flickaktigt när jag går fram till kassan.
- Jag skulle vilja göra ett återköp, klämmer jag fram med min seriösaste min.
- Javisst.. Oj, det här köpte du ju alldeles nyligen ser jag, kommenterar kassörskan.
- Eh.. ja. Just det. Behöver jag säga att jag är lite dålig på att julhandla? mumlar jag och tittar på en punkt strax bredvid kassörskans högra öra.
- Jaha, vill du att jag sätter in pengarna på presentkortet igen? frågar kassörskan.
- Presentkort? Eh.. Nej, tack. Kontanter går lika bra. mumlar jag och tittar åt alla håll bortsett från kassörskan.

Minuten senare kan vi fira utanför Åhlens med vår nyvunna skatt! Vi lurade systemet!